YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur man pÄ en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare Àr det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra pÄ skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras Àr, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvÄngssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlÀrningssvÄrigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga pÄ den neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningen ADHD som Àr den vanligaste. StÀmplingsteorin har anvÀnts i studien dÄ den Àr högst aktuell pÄ grund av att man Àn idag stÀmplar individer utifrÄn vad man anser vara normalt eller avvikande.

Studie- och yrkesvÀgledning ska göras utifrÄn elevens behov och förutsÀttningar. Studie- och yrkesvÀgledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrÄn varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie Àr att studera studie- och yrkesvÀgledares beskriver sina upplevelser av arbete med vÀgledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod anvÀnds, dÀr sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor och gymnasiesÀrskolor har intervjuats.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka framgÄngsfaktorerna och förutsÀttningarna Àr för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.FrÄgestÀllningarna var:Vilken kompetens inom omrÄdet neuropsykiatri anser lÀrarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lÀrarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lÀrarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar? PÄ vilket sÀtt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar skilja sig Ät i de undersökta skolorna?I studien anvÀndes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gÀllde undervisningssÀtt och förutsÀttningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar).Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och sÀrskilt för elever med NPF. De ansÄg att det var av stor vikt att lÀraren kom vÀl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den instÀllningen att inkludering var efterstrÀvansvÀrt men att det krÀvdes kunskap och resurser för att lyckas..

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.